Igår följde Ismone, Elis, jag och Frida (Elis assistent) med Stefan till Göteborg.

Han skulle jobba på tandläkarmässan och vi hängde på.

När vi kom hem så gjorde vi det med tuggummi, tandkräm, tandtråd och munskölj för ett bra tag framöver.

Hur det gick till vet jag inte men Elis lyckades charma till sig en eltandborste till Ismones stora avundsjuka (hon önskar sig en i julklapp...). 

En fin och "riktig" eltandborste var det oxå, Ismone önskar sig en Violettatandborste från BR.

Just nu laddas den så att vi kan inviga den i kväll.

I natt gjorde sig Elis förkylningsastma påmind. Han var ledsen, det häste och väste, visslade och pep i bröstet på honom. Trots täta inhalationer här hemma under dagen så ökade andningsfrekvensen och det lät hest och rossligt. Efter ett samtal med 1177 så beslutades det att en läkare behövde lyssna på honom.

Så jag och Elis packade in oss i bilen och åkte ner till den helgöppna och folktomma vårdcentralen. 

Efter att Elis berättat allt om filmen " "Scooby Doo möter Kizz" för läkaren och avslutat med meningen:

- Så, nu har jag pratat klart, men det är faktiskt svårt att prata när man inte kan andas...

så fick läkaren undersöka honom.

Resultatet blev trånga inflammerade luftrör. Vi fick med oss kortison att komplettera inhalationerna med här hemma oxå fick han en dunderdos av något (minns inte vad) att inhalera nere på vårdcentralen.

Så nu är det bara att inhalera på här hemma och på förskolan så ska vi nog få bukt på detta.

Under dagen har pappa varit här hemma och hjälpt till att sätta upp julbelysningen på framsidan.

Nu längtar jag efter att få iordning inför advent och jul! Då veckan innan 1:a advent är fullspäckad med bl.a. polypoperation och planeringsdag för mig.så kommer jag att tjuvstarta redan i nästa vecka.

Nu njuter vi av söndagkvällen!

För den som inte vet har Elis ett brinnande intresse för musik, och då handlar det inte bara om att han gillar att lyssna på vissa låtar. Han vill veta allt om sina favoritartister, han kan tex mer om både Kizz och Beatles än vad jag kan....

Lugna låtar har dock inte fallit honom i smak förrän han hörde "Sista morgonen" med Niklas Strömstedt.

Den låten håller han nu på att analysera sönder. 

- Vad var det för fågel de körde på?

(Elis själv tror på kråka, men är inte säker...)

- Vad hette de som körde på fågeln?

- Vad körde de för bil?

- Vilken färg hade bilen?

- Hur kan sommaren dö?

- Vad var det i flaskan de drack?

Snälla Niklas vi behöver svar på de här frågorna! Elis ger sig inte och våra öron håller på att gå sönder!

Älskade unge!

Irritationen kokar i mig, samtidigt som jag inser att det bara är att acceptera, eller är det det?

Har bokat teaterbiljetter idag, i maj ska vi titta på Snövit i Göteborg.

En föreställning vi ska gå på hela familjen och jag trodde att vi skulle få sitta tillsammans...

Men så blir det inte.

Elis behöver rullstolsplats efter som han inte kan sitta själv på en vanlig stol.

Och jämte rullstolsplatserna finns det inga andra lediga platser.

Det är likadant när vi i januari ska titta på Disney on Ice. Vi får inte sitta jämte varandra. Elis får sitta med sin assistent på ett ställe och jag med Ismone på ett annat...

Detta innebär att jag kan aldrig gå själv med bara Ismone och Elis på en föreställning för då får Ismone sitta själv någon helt annanstans.

Det är ju helknäppt!

Ju mer jag tänker på det, destu mer irriterad blir jag.

Och det finns liksom inget val, rullstolsplatserna är där de är.

Igår när jag hämtade min prins på förskolan fick jag veta att han varit dålig i magen, två gånger hade de fått byta blöja på honom. Humöret var det dock inget fel på, lika pigg som vanligt!

Här hemma fick han sin sondnäring till lunch (jag slutade tidigt och hämtade honom redan 11.20) och sedan var det fullt ös tillsammans med sin assistent.

Men när det var dags att byta ännu en blöja då var det ett enkelt beslut att ringa både till mitt jobb och till Elis förskola och berätta att vi stannar hemma resten av veckan, onsdag och torsdag är de berömda 48 timmarna och på fredag är vi ju lediga.

I mitt yrke som förskollärare är jag van att mötas av diverse olika förklaringar till varför barnen är dåliga i magen, det är i alla fall aldrig magsjuka så på förskolan kan de vara, de är ju så pigga...

Elis är oxå pigg och han vill äta och dricka, MEN magen är inte som den brukar och varför hålla på att analysera varför? Han är inte okej i sin mage och då är vi hemma i 48 timmar efter att han blivit bra igen. Hur svårt kan det vara?

Det är för hans skull och för andras skull. 

Idag har det blivit två blöjbyten så ännu är han inte bra ÄVEN om det är fullt ös som gäller...

Idag har vi två alltså hängt här hemma tillsammans, jag har fått tummarna loss och gjort färdig ansökan för färdtjänst och Elis har jobbat med sin iPad.

Faktiskt riktigt imponerad över hans kunskaper!

Mamma fick komma hit och barnvakta en liten stund då jag hade en tid hos min öron-näsa-hals-läkare.

Håller på att försöka få bukt på min ständiga nästäppa. Har nu provat två olika sorters nässpray utan resultat, kvalsterallergi är konstaterat och även en polyp. Polypen har jag nu fått tid att ta bort och därefter blir det en remiss till sjukhuset för en näsflödesmätning, därefter tas beslut om vidare åtgärder.

Ismone har fått hem sina jultidningar och även premierna hon tjänat ihop till.

I år blev det en gigantisk sminklåda, en bluetooth högtalare, selfiepinne och kontanter.

Selfiepinnen var vi ju tvungna att testa!

Det blev en fullspäckad lördag, tur att jag vaknade tidigt så att allt som skulle göras blev gjort.

Efter att ha vaknat kl 5.30 och inte kunnat somna om beslutade jag mig för att åka ner till Kvantum och göra mina ärenden, de öppnar ju kl 7.00.

Så när klockan var 7.30 parkerade jag i deras garage. Gick in och handlade och hämtade ut ett paket (julklappshögen börjar växa till sig här hemma).

Därefter körde jag till kyrkogården och tände ljus för Lovis och gjorde fint vid hennes gravplats. 

Tänker så mycket på henne, funderar på hur hon skulle sett ut nu, hur hennes personlighet hade varit, hur vårt liv med tre barn i huset hade varit, hur relationen med Ismone och Elis hade varit...

Det är som Elis ofta säger; det är någon som fattas...

Hemma igen åt vi frukost och därefter började jag skriva ansökan till förnyat parkeringstillstånd. Det Elis har nu gäller bara tom 31/12-15.

Nu är den klar, bara foto som ska ordnas, sen är det bara att hålla tummar och tår för att inte Varbergs kommun ska bråka med oss i det ärendet oxå.

Sen var det dax för innebandy, höstens första sammandrag skulle spelas i Kungsbacka. Första matchen var mot Onsala (som tidigare spelat och vunnit med 9-1 över Varla) och jisses vilken match! Våra nerver låg utanpå kroppen.

De spelade så bra och kämpade till sig en 1-0 seger!

Efter bara en kort återhämtning så var det dax att möta Varla. Här blev det vinst med 10-0. 

Tror alla tjejerna var skapligt trötta efteråt, med bara två avbytare blev det mycket speltid och spring på planen.

Hemma igen var det dax att fira Halloween! Hilli, Ismone och Elis skulle ge sig ut på bus eller godis turné.

Och det blev tydligen en lyckad sådan!

3 kilo godis kom de hem med!

Alla tre lika lyckliga!

Hilli stannade kvar här för att sova över, så fnitter från Ismones rum hördes till långt efter midnatt.