.... Så småningom!

Har försökt lägga in text och bilder från vår Vimmerby-tripp, men bloggen har fått värmeslag och det vill sig inte!

Men det kommer!

Likaså bilder från Karpathos.

Den som väntar på nåt gott....

Idag följde Ismone och Elis med mig när jag skulle handla på Hajen.

Kändes som ett svalt alternativ här i värmen. (Stefan mådde inte helt ok, hans tur att få den förkylning vi andra 3 har haft - och när män är förkylda så vet vi hur de mår... 😂 Därför var det en hemmadag som gällde.)

Idag tog vi inte med rullen utan Elis pony fick följa med. Pony = gåstol.

Tänkte att passa på att låta han få lite ytor att gå på. 

Ismone fick agera assistent som kunde hjälpa till att få Elis i rätt riktning och putta på när det behövdes (läs köra rally i gångarna - Elis kom på att lyfter man på fötterna och håller dem uppe i luften då kan det gå riktigt fort!)

Elis tyckte det var grymt kul! 

Affären och alla varorna upplevdes helt plötsligt på ett annat sätt. Kan ju lätt säga att det var mycket som Elis tyckte att vi skulle köpa...

Idag var det dags!

Första löpartävlingen för Elis (och för övrigt den ende i familjen som kan tänka sig att vara med på ett sådant dumt påhitt 😜), Papricaloppet 300 meter!

Elis var laddad och såg fram emot medaljen.

Men först var det nummerlapp på!

Sen plats i startledet!

Och det var många som skulle springa!

Heja Elis!

I mål kom han efter många hejar rop längs banan! Då var det medalj och banan som väntade!

Min superhjälte!

Ni fattar, det är inte viktigt för oss att bada i havet...

Vi sov länge, väldigt länge.

Men så tog det oxå tid innan vi somnade i denna hetta!

Dags att fundera på ac i huset?

Får ta tag i den där jäkla bostadsanpassning snart...

Tänk om det varit en enkel procedur, nu vet man att så är inte fallet utan det krävs jobb, jobb och åter jobb utav oss.

Men eftersom ingen annan kan ta tag i det så är det lika bra att sätta igång.

Får kanske bli helgens projekt.

Åtminstone att leta fram de papper vi har som ska fyllas i!

Istället för bad så tog vi en tur till Viskadalens gårdsglass i Veddige.

Riktigt god glass om du frågar mig!

Sommaren är verkligen här, heta dagar och mer ljuvliga kvällar.

Vi är inga "åka till stranden människor", så även om vi har hav och salta bad på nära håll så hänger vi där inte allt för ofta. Dessutom så tycker jag att det allt som oftast är äckelpeckel i vattnet...

Maneter, både vanliga blåmaneter men även brännmaneter (och har jag fått syn på en, då kan jag inte slappna av utan letar självklart efter fler) oxå är det den äckliga illaluktande tången som man oftast behöver klafsa igenom innan man är ute i vattnet.

Sen det här med att packa matsäck och picknickkorgar är inte heller vår grej.

Men i morgon får det nog ändå bli en tur till "vår" strand.

Ismone var iväg igår och badade tillsammans med en granne.

Idag kom Elis lilla pool fram, så idag har det badats i den.

Vi hade hjälp i förmiddags av mamma och pappa med att röja i förrådet.

Mamma höll Elis sällskap medans vi andra röjde.

Mycket blev slängt och nu skulle en bakluckeloppis snart sitta fint!

Ikväll åkte vi ner till stan. Åt kvällsmat på  Bistron. Njöt av folklivet. Promenerade ner till hamnen. En fantastisk kväll.

Men som sagt i morgon blir det nog stranden.

Äntligen!

Grattis till finalplatsen!

Kör nu över tyskarna på söndag!

Stefan är och dricker vin med Pelle, Mikael och Kjelle, så vi andra 3 har roat oss själva. :-)

När vi 3 får bestämma så passar ugnspannkaka hur bra som helst en lördag kväll (och vem bryr sig om veckodagar när man har semester??? Och varför "ska" man äta "finare" mat på helgen? Huvudsaken är att det är gott!) och den satt som en smäck!

Efter att vi ätit så började Elis bli trött, så jag masserade honom med Magnesiumspray och tog på pyjamas.

Fixade med sondnäringen och satte mig med Elis redo i soffan kl 18.40 för att göra mig redo inför fotbollen. Tänkte att den började kl 19 - det var ju då matcherna började på Karpathos. Snopen blev jag när jag insåg att jag nästan missat hela första halvlek...

Hade glömt att när klockan var 19 i Grekland så är den 18 här...

Ja,ja, det är värdsliga ting!

Nu sover Elis, Ismone leker på lekplatsen och jag kollar på fotboll.

Stefan kommer snart hem.

Jag ska ta ett glas vin och njuta av de goda oliverna jag köpte på torget idag!

Så har tiden kommit då det är dags att ta farväl av Karpathos. I morgon förmiddag lämnar vi hotellet.

Två fantastiska veckor är slut och hemma väntar en fortsatt skön semester.

Ännu en gång har Elis (jo det är framförallt han) berört människor här nere. Han har blivit överöst med suvenirer från diverse butiker och godis av alla dess slag. Alla hejar på honom och pratar med honom - och det gör mig varm i hjärtat. Just att de vänder sig till honom, det är Elis de ser! 

Men så möts de ju hela tiden av Elis leende och glittrande ögon och som dessutom säger; Jasså! (Till på köpet med grekisk brytning!)

Vi kommer att sakna livet och människorna här, och vi vet ju oxå att vi inte kommer tillbaka. För sådana är vi. Vi vill se och uppleva nya platser.

Men visst känner man sig glad och stolt när okända människor, både hotellpersonal och turister kommer fram och ger en en klapp på axeln och berättar att de tycker att vi har fantastiska barn och att vi är fantastiska föräldrar, och man ser att de menar det från hela sitt hjärta.

Jag är stolt, förbaskat stolt över mig och min familj!

Vi kämpar och vi gör det bra!