Natten har varit lugn, både Elis och jag har sovit bra. 

Elis sov hela natten (han sover alltid bra på sjukhus) och först kl 5.30 mumlade han: - Andra sidan!

Jag har oxå sovit ok, vaknat ett par gånger, men kunnat somna om. Inte världens skönaste säng, faktiskt om jag ska vara ärlig den minst sköna säng på sjukhus som jag har sovit i...

Strax innan 5.30 gick jag upp och snyggade till mig, lika bra att vara redo när det var dax för Elis att förberedas.

Därefter började det rullaigång här.

Elis fick duscha en ny omgång med descutan, nya kläder och sedan i en renbäddad säng.

Nya Emlaplåster kom på plats och de lyckades även få lite blod för blodgruppering och blodstatus ur hans lilla finger.

Runt 7.30 så började vi vår vandring bort till NeuroKirurgens op-avdelning inne på Blocket.

Elis fick flytta över till operationssängen, jag fick klä mig med overall, mössa, skor och munskydd.

Fick följa med in och vara med tills att han sov.

Så duktig han är!

Han charmar allt och alla som kommer i hans väg.

Skämtar med dem, pratar med ett ordförråd som förbluffar dem och visar på en kunskap som  är enorm. Han visar på ett mod som överträffar mig.

Här lyckades de äntligen att sätta en nål på honom.

Han somnade gott och längtar efter korv med bröd när han vaknar.

Jag traskade tillbaka till avdelningen och här sitter jag nu och väntar på att få komma till honom på uppvaket. 

Har pratat med Stefan. Ismone sov fortfarande och de kommer när de är redo.

Det är ändå bara en person som får vara med på uppvaket.

Vid 11-tiden blev jag hämtad och visad till NIVA dit Elis skulle komma efter operationen.

Jag hann knappt komma dit förrän Elis kom dit och då var han redan vaken!

Jag som brukar få vänta i eveighet när han har sövts på Sahlgrenska var inte riktigt beredd på det här, men sådana här positiva händelser är jag gärna med om.

Allt hade gått bra, själva operationen hade gått precis som planerat, inga blödningar eller andra oförutsedda händelser. Narkosen hade oxå gått som planerat, de hade åtagit vissa försiktighetsåtgärder med tanke på att han vid förra gången han sövdes här i Lund hade dragit ner slem i lungorna och utvecklaren kemiskl lunginflammation. Nu hade allt funkat fint.

Narkosläkaren avslutade sitt besök med att berätta att hela gänget som varit med på operationen hade blivit förälskade i vår lille prins 💕💕💕.

Elis vaknade snabbt till, riktigt arg ett kort tag då han skrek och svor över sin iPad som han ville ha dit. Inte en Elis som jag kände igen. En klar reaktion på narkosen.

Ilskan la sig dock ganska fort och den vanliga Elis kom fram.

Han mådde bra, och den ena övervaknings grejen efter den andra kunde plockas bort.

Efter lite mer än en timme åt Elis en Piggelin och i samma veva kom Stefan och Ismone dit.

Jag och Stefan byttes av och Ismone och jag traskade tillbaka mot avdelningen.

Jag tog en korv med bröd på Pressbyrån till lunch...

På rummet satt vi och chillade i väntan på att Stefan och Elis skulle komma tillbaka.

Strax efter kl 14 kom de!