Fars Dag

Idag är det Fars Dag och dagen började med att jag och Elis gick upp strax efter klockan 7, vi satt i soffan och mös fram tills att Frida kom. Då blev det frukost för både mig och Elis. Elis fick mat i knappen och jag drack kaffe och åt en macka och en clementin. Älskar clementinerna just nu, tror nästan att jag skulle kunna leva på clementiner...
När klockan passerat 10 så fick vi upp både Ismone och Stefan ur sängarna.
Stefan gratulerades på Fars Dag av Ismone och Elis här nere i soffan; han fick ett par mysbyxor och en munkjacka.
När vi alla softat en stund här hemma och jag tvättat 3 maskiner tvätt så åkte vi ner till stan. Bio och filmen Paddington stod på programmet!
(null)
(null)

Filmen var bra, riktigt bra faktiskt. Den förra Paddingtonfilmen var nog snäppet bättre, men den här var helt klart sevärd. Rekommenderas av hela familjen!
På Elis önskelista står nu en Paddington björn med röd hatt, får se om jag kan ta ett snack med tomten om det här.

Det blev en sen lunch av lite rester från igår när vi kom hem, jag städade i kök och badrum, Elis körde träning; både rörelseträning och klockan och läsning sittande själv på golvet.
När Frida slutat jobba så fick Elis hoppa in i duschen, innan han sen gjordes i ordning inför kvällens restaurangbesök. Elis är noga med hur han ser ut och vilka kläder som ska användas vid diverse olika tillfällen. Ikväll hade han bestämt att han skulle ha kavaj! 😊
(null)

Vi packade ut oss i bilen och åkte ner till stan igen. Vi hade bokat bord på Cyrano.
Tycker att de har riktigt bra mat.
Elis och Ismone beställde in hamburgare med pommes och varsin Cola (Elis van noga när han beställde att det skulle vara både citron, is och sugrör i glaset.). Jag och Stefan delade på en förrätt med gratinerad getost, honung, valnötter och sallad, dessutom så delade vi på en pizza med mozzarella, skinka och pesto (eller det var bara pesto på min halva, jag älskar pesto men det gör inte Stefan). 
Mätta och nöjda åkte vi sedan hem.
(null)

När vi kommit hem så stod det knappbyte på schemat för Elis. Var tredje månad byter jag knappen på honom. Det är inget som Elis jublar åt, det är en del protester innan, men han gör det med bravur! Det känns säkert lite obehagligt, och Elis är rädd att det ska göra ont men det gick galant den här gången med! 
Han är en hjälte min lille prins, och hans storasyster med för den delen - hon var med hela tiden som moraliskt stöd och höll sin lillebror i handen.

Nu hänger vi i soffan resten av kvällen, får se om det blir Beck som gör oss sällskap - vi vet aldrig om vi sett Beckfilmerna innan de har börjat, så har vi sett denna så blir det nog sängen och en bok istället.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0