Nu är vi en liten bit på väg!

 

I våras blev det bestämt att Elis skulle få en knapp på magen, en sk gastrostomi. Kort förklarar så innebär det att vi då kan sondmata Elis direkt in i magsäcken. Som det är nu så kan Elis äta vanlig mat, men det går åt oerhört mycket energi för honom när han ska koncentrera sig på att äta. Han orkar inte heller äta fulla mål mat om dagarna, oftast så kanske han orkar få i sig ett eller ett halvt mål mat om dagen, därefter så dricker han sondnäring på flaska. Han behöver därför ett bättre sätt att få i sig mat på. Lördagsgodis får han fortfarande äta med munnen, medans "riktig" mat som han inte tycker smakar så gott (han är väldigt känslig för vad han vill stoppa i munnen) får han i sonden.

 

I torsdags var Elis, Stefan och farfar nere i Halmstad på inskrivning (dvs träffa narkosläkaren) och i fredags fick jag och Elis åka ner igen då det behövdes ett OK från hjärtläkaren (pga hans blåsljud på hjärtat) för att narkos ville söva honom. Han fick ett OK!

 

Igår kväll efter att vi rockat loss med Mora Träsk så körde Elis och jag ner till Halmstad.

Vi checkade in på avd 62 och rum nr 7.

Efter en dusch med rätt medel och nya kläder så tog vi kväll.

 

Elis sov gott HELA natten (vilket brukar inträffa när vi befinner oss på sjukhus) och vaknade pigg och glad i morse.

 

Vi hade fått besked om att vi inte hade bråttom på morgonen (Elis skulle duscha en gång till) då Elis stod som nr 3 på operationslistan, men helt plötsligt kommer en sköterska in och säger att det är dags NU! Vi får hoppa över duschen helt enkelt!

 

Elis på glatt humör över att få åka hiss med sängen, och nyfiken på allt som hände runt omkring honom.

När jag sitter inne i operationssalen med Elis i famnen, precis innan han ska sövas och personal kom och gick hela tiden så frågade han; - Vem öppnade dörren? Stenkoll på allt har han!

Sövningen gick bra och jag lämnade honom för att själv gå och äta frukost.

Efter ca 1 timme ringde de och sa att det var klart. Bara för mig att knalla ner till uppvak.

 

Jag kom på samma gång som Elis och bara en liten stund senare började han vakna - dock helt hysterisk.

Han skrek, krängde med hela kroppen och gick inte att få kontakt med.

Detta tyckte jag var jobbigt, sövningen inga problem men detta kändes i mitt hjärta.

Det var inte alls likt honom. Och framför allt känslan över att inte få kontakt med honom.

Det tog ett tag, sen nådde jag honom och det var skönt!

Han var dock ledsen och hade ont, men det beslutades att han skulle tillbaka till avdelningen.

 

Här uppe luftas nu knappen, gaser och annat gojs åker ut i en liten påse.

 

Han har sovit i omgångar nu under dagen, dropp är inkopplat då han ännu inte får äta eller dricka.

Han har dock klagat på ont i magen så nu har han även fått smärtstillande intravenöst.

 

Nålen i handen har dock krånglat, det tog tre försök att få den på plats igår och idag har den hållt på att åka ut, så även där har det grejats - och det gillar han inte.

Dessutom så stack tydligen en av sköterskorna igår på en nål som använts på Elis så därför måste prover tas på honom...

Tycker faktiskt lite synd om honom.

 

Också kan jag ju tillägga att den ena suturknappen har lossnat (vilket den ska göra om först två veckor, här tog det inte två timmar ens...) så nu väntar vi på att kirurgen ska komma och titta på honom.

 

Så här ser knappen ut, med den lossade suturknappen...

 

Nu ska jag återvända till min lillprins och klappa lite på honom - det kan jag ju göra fast han sover!

 

Skönt att det gick så fort!!
Hoppas hans smärta försvinner mer och mer lika snabbt!
Kians suturknapp lossnade oxå direkt, det gick bra ändå! Stora kramar till lille hjälten och extra till dig! Jag vet hur jobbigt det är att sitta bredvid<3

Skönt att det gick så fort!!
Hoppas hans smärta försvinner mer och mer lika snabbt!
Kians suturknapp lossnade oxå direkt, det gick bra ändå! Stora kramar till lille hjälten och extra till dig! Jag vet hur jobbigt det är att sitta bredvid<3

Skönt att det gick så fort!!
Hoppas hans smärta försvinner mer och mer lika snabbt!
Kians suturknapp lossnade oxå direkt, det gick bra ändå! Stora kramar till lille hjälten och extra till dig! Jag vet hur jobbigt det är att sitta bredvid<3

Skönt att det gick så fort!!
Hoppas hans smärta försvinner mer och mer lika snabbt!
Kians suturknapp lossnade oxå direkt, det gick bra ändå! Stora kramar till lille hjälten och extra till dig! Jag vet hur jobbigt det är att sitta bredvid<3

Vad jobbigt ni har det, med allt som krånglar. Ni är superhjältar båda två. Kramar till er.