Så hände det - äntligen!
Ismone blev sjuk!
Nu är det inte så att jag har gått omkring och önskat att hon skulle bli sjuk, däremot så har Ismone längtat...
Kan kanske verka konstigt, men hon har inte haft någon sjukdag sedan hon hon började skolan i höstas (två dagar har hon varit borta; ena gången ville hon följa med till habiliteringen när Elis gjorde sin CPUP och en fredag fick hon vara hemma när jag ändå var ledig, just bara för att få vara hemma...) och då kanske man kan längta efter lite extra ompyssling.
I måndags kväll började hon hosta och i tisdags vaknade hon med feber, hosta, ont i halsen och heshet.
Det var inget annat att göra än att ringa till jobbet och säga att de fick klara sig utan mig.
Ringa skolan och säga att Ismone var sjuk.
Ringa förskolan och säga att Elis stannade hemma med oss.
Tisdagen tillbringade vi mestadels i soffan.
Elis somnade tidigt efter en tidig morgon.
Ismone vilade hon oxå.
Medans lillebror sov så passade vi flickor på att mysa.
Med skidor på tv (eller Pops och Wiberg ska jag kanske skriva då skidorna bara flyttades fram och fram och fram..), en kanna polkate och prinsessmugg kan man göra underverk.
Ismone drack och blev pigg (åtminstone för stunden).
Sen blev hon nästan som vanligt igen ;-)
Febern och hostan höll i sig, och nu började det bli lite synd om henne.
Gårdagen tillbringade vi nästan på samma sätt.
Natten till idag var jobbig för prinsessan. Feber, hosta och nu även en snorig näsa.
Stefan var bortrest, Elis vaknade som vanligt vid 2-tiden och fick komma in till mig, 4.45 kom Ismone in till mig och kröp ner i Stefans säng. Då vaknade Elis och tyckte det var super duper kul att syrran kom på besök. När hon sen började hosta och fräsa var lyckan total för Elis - roligare ljud finns ju knappt!
Jag var dock inte lika lycklig kan jag smått medge...
Jag gick upp, gjorde iordning en flaska med sondnäring, matade Elis, sen somnade både Elis och Ismone om.
Jag däremot var klarvaken.
Idag var det jobb som gällde för mig. Vi hade kvalitetsplanering idag och jag ville vara med.
Ismone fick tillbringa dagen hemma hos mormor och morfar och Elis fick vara några timmar på förskolan.
I morgon är Stefan hemma och jag får jobba.
När jag lämnade Elis idag så påpekade personalen att jag faktiskt får lämna Elis hos dem även om Ismone är sjuk. Jag vet sa jag, men jag vill ha honom hemma, förstår inte vitsen med att lämna bort sina barn när man ändå är hemma.
Jag ser det på jobbet, jag hör bland vänner och bekanta och jag läser facebookstatusar (och allt som står på facebook är ju sant...) att man allt som oftast lämnar det friska barnet på förskolan när man är hemma med det sjuka. Har många gånger frågat mig varför? Som förälder hoppas jag att man är kompetent nog att ta hand om alla de barn man har valt att skaffa, även om ens partner är på jobbet... Att det friska barnet skulle ha det tråkigt hemma köper jag inte. Istället anser jag att lämnar man sitt barn på förskolan trots att man är hemma så har barnet det bättre på förskolan än i hemmet och det kan jag ju tycka är ganska tragiskt. För visst borde barnen ha det bäst tillsammans med sin familj? Kompisar och pedagogisk verksamhet hinner de tids nog med ändå!
Och eftersom jag anser att både Stefan och jag är två fullkomligt kompetenta föräldrar så får Elis stanna hemma när Ismone är sjuk!
Kommentarer
Postat av: Micaela
En av de sunda värderingar och synsätt jag älskar dig för <3
Postat av: sabina mammastårtor
jag har uppdaterat receptet!! hör av dig när du har gjort den.. hade varit roligt och se:)
