Semester igen!

När vi kommit hem från våran Smålandstripp så fortsatte min semester, det var rättare sagt nu den började... De första lediga veckorna jag hade var det föräldraledighet jag plockade ut (TACK SVERIGE för att vi har en sådan fantastisk föräldraförmån att vi har möjligheten att tillbringa mycket ledig tid med våra älskade barn!).
 
Åter igen var det heta dagar och varma kvällar som gällde.
Solen sken från en blå himmel, men livet som CP-föräldrar tar inte semesterledigt så vi hann med ett läkarbesök med Elis i Halmstad (inför knapp-operationen som kommer i höst), träffar med assistansbolaget angående avslaget på vår assistans ansökan vi fick av försäkringskassan.
 
Vi bjöd hem våra föräldrar samt Ulla och Stig på en grillkväll.
 
Det var åter igen en varm kväll så bordet fick flyttas bort från Holgerssons Hörna ut på gräsmattan.
Sent på kvällen låg Ismone och Elis ute och njöt på altanen.
Jag är så glad att ha Ulla och Stig i mitt liv fortfarande. Om någon skulle fråga mig om betydelsefulla vuxna från min barndom så är det självklara svaret Ulla och Stig, de betyder och har betytt oerhört mycket för mig.
Svårt att förklara hur, men de liksom bara har alltid funnits där och finns där fortfarande.
De har en stor plats i mitt hjärta!
 
 
Stefan började jobba och jag hade nu tre veckor själv med mina trollungar.
 
Vi körde ner till min kusin Maria i Landskrona och hälsade på en dag (hur kunde jag glömma bort att ta några kort???), så himla roligt att träffas! Det blev mycket prat och även lite minigolf med Ismone, Felix och Maria - Elis hejade på! Resultatet innebar att det krävs omspel i Varberg nästa år!
 Roligt var det åtminstone och jag ser fram emot fler träffar!
 
Insåg också hur smidigt det är att åka ner till Skåneland över dagen!
 
Dagen då Diggiloogänget skulle uppträda här i Varberg var Ismone, Elis och jag nere på stan.
Det var ju även torgdag, så vi tog en sväng på torget först och sen ville Ismone till fästningen.
Vi tog en promenad runt fästningen och där var förberedelserna inför kvällens show i full gång.
Vi träffade på Nassim och Oscar Zia och fick en pratstund med dem.
 
Nassim frågade om vi skulle komma på kvällen, men jag sa nej. Vi hade ju inga biljetter och jag visste inte hur det skulle funka med rullen. Inga problem sa Nassim, det finns biljetter kvar och det finns rullstolsplatser.
Elis började direkt att tjata om "loo, loo..."
 Jag tänkte; varför inte, så jag ringde och fixade biljetter till oss!
Sen fick vi åka hem - Elis behövde vila inför kvällen!
Ismone började direkt att tillverka en skylt som hon skulle ha med sig där det stod PER på.
Per Andersson har blivit både Ismone och Elis nya idol, och han skulle ju vara med på Diggiloo.
 
 
Medans Ismone målade så sov Elis!  
 
Sen blev det dags för Diggilooshow!
Åkte ner till fästningshörnan och kollade in våra platser, sen gick vi omkring på området.
Tala om att vi blev förvånade när vi hörde en röst: HEJ KARPATHOS! Det var Pers sambo och två barn.
Elis och Ture blev så glada över att träffas igen! Så resten av kvällen så hade vi sällskap utav dem.
Och när föreställningen var slut så fick vi till Ismones och Elis stora lycka komma bakom scenen och träffa Per!
 
Det blev en härlig minnesvärd kväll!
Stolt över mig själv är jag också som beslöt mig för att ensam ta med mig båda barnen på ett sådant här arrangemang.
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0